Vad ska vi göra med den illvilliga stubben?

Mitt på vår trädgård finns resterna av ett hårt slaktat träd. En torr och skäggig stubbe, olägligt placerat i hjärtat av trädgården. Just där man vill veckla ut sin solstol och luta sig tillbaka för att steka sin bleka lekamen och njuta av livets goda – Grönska, fågelkvitter och något kallt i näven.

Jag misstänker att stubben i sin forna dagar har varit ett alldeles enastående stiligt träd. Säkert. Men som jag tidigare har avslöjat i bloggen så förde de förra gårdsägarna ett hänsynslöst och ständigt pågående krig med trädgården och gick kallblodigt omkring och högg ner allt levande de såg. Kvar blev ett dussin sorgliga stubbar, däribland denna. Ytterst malplacerad i trädgårdens hjärta och omöjlig att gömma. Stubben är dessutom omgiven av en pompös underjordisk sten som D säger att han bestämt inte orkar flytta på.

Jag har slitit mitt hår över stubben och funderat fram och tillbaka på vad jag ska göra för att dölja den och den stora underjordiska stenen. Förra sommaren kom jag fram till att jag måste bygga en rabatt över stubben och stenen. Sagt och gjort. Jag slängde ihop något i all hast som jag tänkte skulle duga för den sommaren. Stubben stack fortfarande upp ur jorden, så jag smyckade ut den med ett litet sött fågelbad.

I början av denna sommar kavlade vi upp ärmarna och försökte få ordning på rabatten. Vi höjde muren och limmade ihop den igen. Bättre så.

Jag försökte klura ut något snyggt med rabatten men gav upp. Även om inte stubben och stenen syns längre för all jord ovanpå så hindrar de mig fortfarande från att kunna gräva ner blommorna där jag vill ha dem. Jag har försökt i omgångar, vi har knökat och lirkat, men lyckas inte skapa någon design som gör sig bra med ett stort glapp mitt i.

Så nu undrar jag… Alla ni trädgårdsfanatiker där ute, vad har ni för geniala tips på att få bort en stubbe? Jag har hört talas något om att hälla salt för att få den att förmultna. Någon som vet hur det fungerar?