Vår helg i ett rus av bilder…! Arbetet med att förbereda trädgården för vintervila fortgår. D har slitit med att slänga upp nya provisoriska staket mot hästhagarna, som ska hålla ute allt otyg (rådjur och älgar m.fl.). (Ja, de är fantastiskt vackra och fina och gulliga och jag drömmer också om att få klappa dem – MEN de är ett otyg för vår stackars trädgård!)
Vi lyckades inte så bra med det förra vintern – att förbereda trädgården för dessa bödlar till djur alltså. Så när trädgården vaknade ur sin törnrosadröm om våren stod vi där som två fåniga fågelholkar och förstod inte var allt grönt hade tagit vägen. Hälften av allt växande var dissekerat och avgnagt. Jag glömmer aldrig hur nya bekymmersrynkor föddes varje morgon den våren, när jag tog de dagliga morgonpromenaderna genom trädgården med Lucia och alltid upptäckte nya kvistar som fattades.
Nä, jag har redan konstaterat det. Det vilar någon slags förbannelse över vår trädgård. Först slaktades allt levande av gårdens förra ägare som hyste en mystisk motvilja mot allt vackert. Och sedan när vi flyttade in och trädgården äntligen blev omhändertagen med omsorg och väckt till liv, så kom de hit och började förstöra – de förbarskade rådjuren och gnagarna. De mobiliserade sig runt trädgården, lurade bakom hörnen och gick till anfall vid varje skymning.
Det har varit ett konstant krig mellan allt växande och allt på fyra ben sedan vi flyttade in. Nu får det vara nog! Nu är det 2 meter höga stängsel som gäller runt hela härligheten. Eller åtminstone 1,5 m. (Vet inte hur högt D får till det! Vi har ju staplat upp en gärdsgård på framsidan, men baksidan är fortfarande sårbar för anfall.
Men vi ger oss inte!! Envisa som järnspikar. På denna plats ska vi skapa en fantastisk drömträdgård och INGENTING kan stoppa oss. 🙂 Här nedan har D omplanterat ett körsbärsträd. Och det var minsann i grevens tid! För den skäggiga pinnen sjöng verkligen på sista versen.
Lucia – ljusets bärarinna – skuttar som en fackla över stock och sten. Hon älskar att vara med oss när vi är ute i trädgården och jobbar. Då bökar hon runt i jorden, käkar skalbaggar och harbajs och jagar grannens ponnier. (Som iofs inte bryr sig närmvärt.) Hon är egentligen väldigt väluppfostrad. Det märks bara inte – utomhus. 😉
Wow! Beskåda färgerna på dessa små buskar!! Amerikanska blåbär och hortensia tror jag att det är, om jag minns rätt. Som har intagit sina höst-skrudar!
Nyplanterat purpurlila rosenträd här nedan!
Ja, man kan ju undra väldigt mycket när man ser på nästa bild. Men det stämmer alldeles rätt, det som ni befarar – att det faktiskt är en liten pälsboll till Bichon Havanais som jagar ovettet ur en rottweilermix. Så här på kvällskvisten. Bästa vänner givetvis. Helan och halvan.
Och så min lilla prinsessa som sover gott i sin overall från Newbie, på en bädd av ekologisk fårskinnsfäll.
Älskar hennes fina mönstrade mössa i lila och blå toner. (Ochså newbie.)
En ny vecka väntar med nya spännande projekt… Hoppas att vi ses i bloggen!
Kram, Cristall
(Om DU tycker om detta inlägg eller min blogg så får du gärna gilla, följa på fb/bloglovin och länka vidare. ?)
